HÄLLEFUNDRA FÅNGAD FRÅN KAJAK
Gustav har varit ute på äventyr med sin Hobie Outback och vilket äventyr vårat kära grannland kan erbjuda!
Hälleflundra, nytt PB och kajakbästa!!
Jag tror jag har haft mitt livs tuffaste drillning hittills idag!!
Jag vaknade vid 3 tiden inatt. Sista chansen att fiska på öppet hav med kajaken innan hårda västanvindar skulle blåsa upp. Men 3-4 timmar framåt hade dom i princip utlovat stiltje och den chansen ville jag inte missa.
På vägen ut med kajaken mötte jag båten med Andreas Berggren och Vernes Dragonjic . Dom hade fiskat hela natten och var på väg hem. Varit ganska segt och dom hade tappat en fisk och inga upp.
TVÅ MÅL
Jag hade själv 2 st mål för dagens kajakfiske.
1.En kajakfiskad stor torsk till KFE tävlingen.
2. NÖTA Hälle Hälle Hälle!!!
Det är tyvärr ganska dåligt med stor torsk nära land. Dom flesta bra spottar för torsk ligher ca 10 sjömil ut. Efter mkt sökande hittade jag bara ett stim småtorsk några distansminuter utanför på en liten brant på 60m.
Perfekt väder så det var lätt att prickskjuta på det lilla stimmet.
7-8 korta drifter men jag fick nöja mig med 63 cm som största fisk av 10st.
Som bifångst fick jag i början en ettrig liten kattfisk. På kul provade jag exakt samma spot igen. Bam!! En ny Katt högg min pirk direkt när jag började knacka botten. Den fick följa med hem!
Sökte vidare efter torsk men hittade bara ett sejstim. Helt nyfångad lagom stor sej är NamNam för Mr Hälleflundra! 
På med betesfisken och plask ner i vattnet. Betestrollar 0,5-0,8 knop på 40-50 m djup. Efter redan 15 min knycker det till i mitt 30-50Lbs Westinspö.
BOTTENNAPP?
Jag hinner inte reagera innan knarren på Makaira 30W II larmar och 5-6 meter lina löper ut i rask takt. Väntar 5 sek.... Mjukt mothugg!! Bottennapp?
Helt stopp och jag vänder kajaken och spänner upp linan men då tar det hus i helvete!! Hårda huvudskakningar i linan och fisken drar iväg 50 meter längst botten.
Japp!! Detta kan bara vara en hyfsad stor Hälle i ca samma storlek jag tappade tidigare i veckan från båten.
Fisken drar iväg kajaken ut på djupare vatten men jag lyckas trampa bakåt med Mirage driven och även ta in lite lina till slut. Efter 10-15 min har fisken lugnat sig lite och jag kan börja pumpa in lina o lyfta den från botten.
Nervösa minuter innan man vet att kroken sitter bra och alla knutar håller.
3 st omgångar med rusningar från ytan till botten 50 meter på några sekunder. För varje gång lite mer långsamt och inte lika explosivt.
Till slut kommer tafsen upp. Leader touch = fångad fisk!
Men man vill ju ha en bild också och faktiskt titta på firren. Fisken ligger snällt under kajaken på ca 2 meters djup.
Samlar ihop löslina och förbereder för en ny rusning. Sakta lyfter jag fisken i tafsen beredd att släppa om det behövs.
Enorm kraft i dessa fiskarna och man vill verkligen inte fastna i linan om den rusar.
Han kommer upp i ytan och vi glor stint på varandra några chockade sekunder! Jäklar vilken stor fisk! Inte 2 meter men ganska nära känns det som!
Adrenalinet flödar ju redan i kroppen men jag får ändå ännu mer hjärklappning!!
Dom friska delarna av min hjärna skriker "Kapa linan! Detta klarar du aldrig"!!
Men min sportfiskepsykos tar direkt över kommandot och säger glatt med en käckt hypoman ton "Fan va kul. Let's do this!!"
Ok mobilen för foton... Batteri slut! Ops!
Hmm... Ingen kniv fick jag med mig heller i morse!?
Jag kan ju inte tjudra fisken här ute på öppet vatten utan att riskera välta kajaken
Återstår att försöka bogsera in fisken i linan till land... Helst ända in till campen där någon kan knäppa en bild innan release.
Tankarna snurrar i hyperfart men inte kvickt nog för Frasse (som jag nu omedvetet döpt flundran till) drar iväg igen som en blixt mot botten. Men denna gången orkar han inte ända ner!
Jag drar försiktigt åt bromsen lite till på Makaria rullen och pumpar långsamt upp Frasse till ytvattet igen. Väl på 2-3 meter djup med tafsen synlig börjar jag bakåt trampa dom långa 3,5 km (ca 2 sjömil) bort till fiskecampen.
Jag har nu redan fightats med fisken i ca 1 timme, adrenalinnivåerna börjar sjunka och tvivel sköljer över tankarna då och då. Fixar jag verkligen detta?!
Jag lyckas hålla max ca en dryg knops fart baklänges med Frasse på släp i fören av kajaken.
En knops hastighet i två sjömil betyder ca 2 timmars trampande och fightande med fisken innan vi kommer iland!? Pust!!
Vi kämpade alltså på, Frasse och jag, i ytterligare ca två timmar.
Svett och mjölksyra är bara förnamnet på äventyret!
Frasse gjorde några korta rusningar på vägen in men var annars hyfsad lydig.
Kroken satt ju fint i mungipan men skräcken fanns ju alltid där att jag skulle tappa fisken!?
Efter 3 timmars fight hade det verkligen varit aptråkigt att tappa fisken.
Till slut är vi då äntligen framme vid campen. Varenda muskel i kroppen skriker efter vila.
Inte en käft ute då de flesta sover ännu. Det finns en stenig kort strand utanför vårat boende och jag sätter kursen dit. Lyckas landa kajaken utan att mosa miragedriven och hoppar överbord. Säkrar Frasse med rep och ber några turister gå in och väcka mina "lata" Bananaskamrater i stugan.
Inte vaknar dom inte. Jag säkrar fisken med repet utanför stranden och springer själv in i huset o väcker Jimmy Malmros som nästan trillar ur sängen när han fattar läget.
Han lyckas ta några fina bilder och mäta fisken innan vi releasar Frasse till ett förhoppningsvis fortsatt bekymmersfritt liv.
Vi mäter in Frasse till 163 cm vilket ger en uppskattad vikt enligt tabellen på ca 50kg!
Hoppas vi ses igen om några år Frasse som då borde vuxit till 180cm!
Helt Bananas!!